Saknar min vän. Min bästevän.
Känslan när man mister sin bästa vän. Känslan när den ända man litade på försvann. Känslan när man blir ensam, helt ensam. Saknar min vän mycket vet att det aldrig kommer bli vi igen. men jag hoppas att vi iallfall kan prata utan att jag håller på att börja gråta. Det var, det skulle vara vi föralltid. Vi skulle göra det mesta tillsammans. Men nu kommer vi inte göra något tillsammans iallafall inte på samma sätt som förut. Vi var som en och gjorde allt. Den perioden när ingen kunde skilja oss var underbara. Alla stunder med henne vara underbara. Alla våra äventyr och videos helt sjukt att dom finns kvar. Det är det ända jag har kvar av henne är minerna och bilderna/videos. Dom ska jag försöka att spara tills jag blir vuxen (om jag hinner bli det). Jag är glad att hon har hittat en ersättare för mig men samtidigt så står jag kvar utan en ända vän att lita på. Det verkar som hon inte vill ha med mig att göra då hon blockerat mig. Det får mig att börjar gråta är jag så hemsk så hon blockerar mig. Dock bara på 1-2 ställen men iallafall. Om jag kunde skulle jag spola tillbaka tiden till 2010 och aldrig göra dom där sakerna som hände i somras. Jag hoppas hon någon gång kommer förlåta mig och vi kan bli vänner igen. Riktiga vänner inga som bara säger hej och sen går utan riktiga vänner. Säger det här igen men om jag kunde skulle jag göra vad som helst för att vi skulle bli bästavänner igen. Jag är kvar i 2010 innan allt blev fel. Ibland när jag vaknar så tänker jag på hur jävla skönt det var att ha henne där. När hon sa dom där orden "du tvingar mig" fick jag sån ångest här har hon varit med mig i över 6år sen har hon mått dåligt över det. Jag funderade då på varför jag skulle leva när jag ändå sabbade mitt liv genom att Göra så min bästaste vän mådde dåligt? Tankarna blir större och större för varje gång jag ser dig. Hur lätt det skulle vara att bara hoppa från en bro och inte behöva lida. Hoppa ifrån alla problem och vila i frid.
